Visar inlägg med etikett syrenhortensia. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett syrenhortensia. Visa alla inlägg

måndag 23 januari 2017

Brunt och grönt

Utan snö är världen inte vit.
I Lidköping går färgerna i brunt och grönt.
 
Det är så vackert när solen lyser på träden. De bruna löven antar gyllene toner.
 
Torra boklöv faller inte till marken om hösten. De sitter kvar hela vintern och gör skogen lite fylligare.
 
Syrenhortensian, en av mina trädgårdsfavoriter. Om vintern inte är för blåsig kan några av de fluffiga blomställningarna sitta kvar på trädet.
 
Mitt minne är omfattande, men dimmigt som en höstmorgon.
Kanske var det 'Lime Marmalade' jag planterade här i somras.
Oavsett sort, så är alunrot en ny bekantskap för min trädgård.
Och en mycket trevlig sådan! Det är härligt med lite ljusgröna
färgklickar även på vintern.

lördag 22 oktober 2016

Höstsysslor

Jag är så otroligt tacksam för mina barn. De ställer upp och hjälper mig i trädgården trots att de inte vill, och trots att det är jättekallt och trots att det blåser halv storm och trots att det regnar.
Just trots - är ingenting de uppvisar.

I dag har vi fått massor av viktiga höstsysslor avklarade. De allra viktigaste var att plocka in tomater och kapkrusbär för eftermognad i uterummet. 
De flesta av de italienska busktomaterna på toppen av smultrontornet hann mögla innan jag tog hand om den. Det är synd, för de var utmärkta till grytor och puré, men inte så goda i smaken.
Vårt lilla Aroma äppleträd har inte gett så många äpplen i år heller, men jag är glad att det lever efter angrepp av rådjur, myror och löss.
Och visst är det vackert med läckert röda äpplen mot det gulnande lövverket!
Hösthallonen är fortfarande ätbara.

Grönkålsplantorna är frodigt gröna i sin pallkrage och liknar små palmer. Det känns väldigt svenskt med kål men storleken och utseendet ger ett annat intryck.

I slutet av oktober har varken kart eller blommor på jordgubbsplantorna någon chans att ge skörd, men det bekymrar inte den här plantan som glatt viftar i den hårda vinden.

Tomatgaveln har gjort sitt för i år. Tack och lov att jag har arbetsvilliga barn som hjälper mig att klippa ner plantorna för återbruk i komposten när jag skördat de tomater som finns kvar.
Ett förbrukat getingbo i tomathinken! Varifrån kommer det? Jag är livrädd för getingar men det är inte riktigt lönt att vara rädd i efterskott.

Inte många av spetspaprikorna hann mogna i år, men de gröna är också goda och håller sig många veckor i kylen om jag lägger dem i Tupperwareburkar med räfflad botten.

Årets godaste tomater fick jag på buskarna som växt från frön av en köpt plommonkörsbärstomat inköpt på Willys. Tomaterna i hinkarna blev inte exakt som sin mamma men väldigt goda och ganska skörderika.

En liten, liten dahliaknöl som köpts för en billig peng på Jem&Fix har tillslut blommat men en liten, liten blomma. Det är dags att gräva upp den tillsammans med andra dahliaknölar och hoppas att de ska överleva vinterförvaringen.

 
Höstsilveraxet blommar med gracila, rosa blommor som doftar helt ljuvligt.

En rosa miniros blommar enträget precis bredvid entrén.

En nejlika av något slag envisas med att fortsätta blomma.

Heben som jag köpte för en billig peng på torghandeln inne i stan har fortfarande en blomma kvar. Jag ställer in krukan i ett garagefönster över vintern, så får vi se om den vill överleva.

Det är omöjligt att inte imponeras av den obändiga levnadsviljan i tomater och...
...paprika. De fortsätter att blomma trots att chanserna till frukt är över sedan länge.

Här är årets paprikaskörd. Jag har nog norpat någon fullstor paprika som nästan blivit helt röd, redan tidigare.

Röda och gröna tomater hängs upp i uterummet för en chans att eftermogna.

Syrénhortensian har snart tappat alla blad men blomkolvarna vippar fortfarande romantiskt rosa i vinden.

  
Mina två vita Mårbackapelargoner levererar blommor i en aldrig sinande ström.

 
Surjordsrabattens rosa ros.

Barnen har hjälpt mig att klippa ner monsterkapkrusbäret, avlöva grenarna och sätta de längsta i vas. Kapkrusbär är släkt med tomater och paprika och lika envisa i sin blomning.

Som en ojämn gardin hänger tomaterna från en rundstav i taket i uterummet. Nu återstår att se om de vill eftermogna så som jag hoppas.

Hjälpsamma barn i farten!

De kortare kapkrusbärsgrenarna lägger vi på golvet i uterummet. Kanske eftermognar en del av bären. Kanske inte.

fredag 23 september 2016

Höstblomning och höstbär

Om du funderar på att tillföra något nytt i trädgården, så se till att du har något som blommar på hösten.
 
Jag är på något vis ännu gladare över blomningen i vår trädgård under hösten.
På våren och sommaren är det självklart att se blomsterfägring överallt och jag tenderar nästan att bli lite blasé.
Men på hösten är alla färger (som inte är gula, orange eller röda) så oväntade och drar blickarna till sig.
 
Ätbart man kan skörda på hösten gör mig ännu gladare än blommor.
Hittar jag en mogen jordgubbe eller äter en näve hösthallon så är det ännu godare när temperaturen ligger under tio grader än när sommarvärmen sätter sötma till bären.
 
Så satsa på hösten - Det får bli dagens tips!
Alunrotens blommor står sig länge, länge och blir söta små vippor över en falnande rabatt.
Vilken läckerknopp!
En krukros som den omtänksamma dottern förärat sin mor med i födelsedagspresent (eller var det månne på namnsdagen?) blommar en bra bit in på hösten.
Jag känner att jag kanske bildbombat lite väl mycket med syrenhortensiafoton, men så här ljuvlig är den i alla fall just nu, när blomsterklasarna är nedtyngda av fullmatade gammelrosa små papperslika blommor.
Ett hösthallon, fotat i mörkret häromkvällen, ger varken skärpa eller något hissnande konstnärligt intryck, men i min mun gav det desto större utdelning!
En mogen jordgubbe i slutet av september!
Satsa på att köpa plantor med olika blomningstid. Det brukar oftast stå "tidig", "extra tidig", "sen", "medelsen" eller "extra sen" på plantorna. Eller så googlar du dig fram till att hitta olika plantor.
Jag tycker att jordgubbar smakar bäst när de plockas och äts direkt på fyndplatsen och därför är det trevligt att få så lång skördeperiod som möjligt.

fredag 2 september 2016

Syrenhortensia

Syrenhortensian är en trevlig uppfinning.
Den blommar med stora fluffiga klasar på hösten och i stället för de typiska höstfärgerna med flammande rött och eldigt orange, lyser den upp i lime, gräddvitt och romantiskt rosa.

Vi har en uppstammad syrenshortensia i surjordsrabatten.
Så här har blommorna sett ut under sin förvandling från limegrönt till gammelrosa:
Blommorna börjar i limgrönt.


Efter ett tag övergår de till gräddvitt.

Sedan anar man att lite rosa smyger sin in.

Kronbladen antar också skira rosa toner.



Blomklasarna lever efter några veckor i olika stadier av vitt och rosa.

Och till slut är nästan allt bara ett gammelrosa fluff ovanför rabatten.

söndag 31 juli 2016

Trädgården lever och levererar

Det är alltid lite spännande att komma hem till trädgården efter en semesterresa.
Hur kommer det se ut? Har tomaterna överlevt? Har gladiolusen vissnat? Har mördarsniglarna invaderat trädgården? Har kålmalen ätit upp all grönkål? Har något blåst sönder?
 
Natten till i går kom vi hem efter en veckas husbilssemester norröver.
Jag har faktiskt inte oroat mig nämnvärt för trädgården medan vi varit borta. Jag visste att det skulle komma lite regn i slutet av veckan och jag visste framförallt att min mamma lovat vattna en omgång.
 
Vi var hemma vid ettiden på natten och det första jag gjorde var att ta med den starkaste ficklampa vi har och springa ut för att se hur trädgården mådde.
Trädgården både lever och levererar!
Jag är jätteglad!
 
Några tomatplantor var lite ledsna men inte värre än att de sträckte på sig så fort de fått vatten. Nu när det gått en dag och vi hunnit packa ur och städa husbilen, har jag kikat lite närmare på växterna och blivit ännu gladare.
 
Det är härligt att vara iväg på semesterresa med familjen, men det är bra härligt att komma hem också. Särskilt när man har lyckan att mötas av en väntande trädgård.
Hortensian som jag köpte billigt på torget har växlat över från vitt till rosaspräcklig. Det klär den.
 Klematisen Dr. Ruppel som planterades för tre veckor har börjat blomma.
Tomaterna skiftar i rött och jag har smakat på några. Vilken smakexplosion!
Egenodlade tomater smakar så mycket mer än köpta. I alla fall om de får tillräckligt med sol.
Basilikaplantan i uterummet har slängt upp sin första blomstängel. Den har jag klippt bort för att plantan ska lägga energi på bladen och inte få för sig att producera frön.
Fjärilsbusken, eller syrenbuddlejan som den egentligen heter, har slagit ut sin första blomsterklase och bjuder in humlorna runtomkring till fest.
Blåbärsbusken Putte har fått ännu mer mogna bär. Jag plockade av en ask innan vi for och nu är det dags att plocka fler att lägga i frysen. Putte är inte ett amerikanskt blåbär utan en korsning eller hybrid. Den behöver ingen pollinerande kompis för att få bär och har troget gett mig ganska bra skördar ända sedan jag köpte den för ett antal år sen.
Syrenhortensian hade börjat blomma med limegröna blommor redan innan vi for, men nu övergår blommorna till sin gräddvita fas. Så småningom kommer de att växla över till rosa.