Brunt och grönt

Utan snö är världen inte vit.
I Lidköping går färgerna i brunt och grönt.

 

Det är så vackert när solen lyser på träden. De bruna löven antar gyllene toner.

 

Torra boklöv faller inte till marken om hösten. De sitter kvar hela vintern och gör skogen lite fylligare.

 

Syrenhortensian, en av mina trädgårdsfavoriter. Om vintern inte är för blåsig kan några av de fluffiga blomställningarna sitta kvar på trädet.

 

Mitt minne är omfattande, men dimmigt som en höstmorgon.
Kanske var det 'Lime Marmalade' jag planterade här i somras.
Oavsett sort, så är alunrot en ny bekantskap för min trädgård.
Och en mycket trevlig sådan! Det är härligt med lite ljusgröna
färgklickar även på vintern.

Riktiga blåbär

Nu är det hög tid att ge sig ut i skog och mark för den som hinner, vill och kan.
Det finns många godsaker att hitta. Och tänk så smidigt att vi varken behövt så, göda eller vattna för att få skörda svampareller (ett Skälvumskt uttryck), vildhallon, små söta smultron, lingon och blåbär.

 

Hallon och blåbär växer visserligen i vår trädgård också, men det är ändå något visst att få fylla handen med riktigt djupblå pärlor och sen veta att tungan blir avslöjande lila.

 

Det är precis vad jag gjorde på väg hem efter höstens första arbetsdag. Men tungan slipper ni se.

En avslöjande hand.