Plantera i stubben

Så här har min giftasfaster gjort.
Bra idé!

Håller hårt i plånboken

Här går jag omkring och försöker att inte köpa något.

Vitlök

Lördag förmiddag. Inget regn. Ingen snö. Plusgrader. Tillgång till hjälpsamma barn, tid och utsäde.
Med andra ord: perfekt läge att sätta vitlök.

Jag har en bra pallkrage, två på höjden, där det i somras växte rödbetor, sockerärtor, rosenskära och salladslök.
Salladslöken blev det i princip inget av. Den gillade inte att leva i skuggan av de väldiga rosenskärorna och vi åt bara några få, i omelett.
Sockerärtorna led av ojämn bevattning och fick utfällningar men gick ändå att skörda och frysa in efter förvällning.
Rödbetorna blev små men goda och har gett lite diverse mat som rosa kitch och grönkålssmoothie.
Det blev egentligen rosenskärornas pallkrage på det stora hela. De levde livet och gav mig långvarig njutning med sina vackra blommor högt upp mot himlavalvet.

Nästa säsong siktar jag dock på plats för vitlök och morötter. Jag vet att lök och morötter är en bra kombination att samodla eftersom lökflugan förvirras av morötter och vice versa. Om man uppnår samma goda effekt med vitlök vet jag inte, men det är ju värt att prova.

Tillsammans med min tjänstvilliga avkomma röjde jag pallkragen från det som växt under sommaren. Den starke sonen fick gräva ur all jord för tillfällig förvaring i stora skottkärran (vi har en liten också) och sedan klippte vi sönder alla rosenskärsstammar och la dem tillsammans med annat växtmaterial (till exempel nerklippta hösthallonpinnar) i botten av pallkragen. Ja, helt i botten blev det egentligen inte för där låg annat halvt om halvt nedbrutet material som jag bottnade pallkragen med när jag ställde upp den i början av sommaren.

Ovanpå klippet hällde vi en halv 40-literspåse med "trädgårdsgödsel" och spred ut den. Jag skulle lätt kunnat lägga på mer gödning egentligen men eftersom jag hade en öppnad påse fick det räcka med den. När lökarna börjar växa till våren kommer jag ge ytterligare gödning, kanske i form av pelleterad hönsgödsel och helt klart i form av gräsklipp.

Jorden som legat på vänt i skottkärran lades tillbaka och jag plattade till den lite med baksidan av en kratta.
Sedan var det dags för vitlöksklyftorna. Jag köpte en liten påse med tre vitlökar för 30 kr när det var rea på Lidens för ett tag sedan. Jag tänkte mig att tre lökar borde bli lagom till tre pallkragslånga (120 cm) rader.
Jag hade fel och fick drygt en lök över. De kvarvarande klyftorna borde jag egentligen sätta så fort som möjligt, men tiden rann ut så jag får spara dem tills jag hinner göra i ordning någon ny växtplats.

Det är bra att sätta sin vitlök så sent som möjligt på hösten. Den ska helst inte hinna börja spira av för många plusgrader utan snällt ligga i jorden och vänta på att vårvärmen kommer och väcker den till liv. Man trycker ner klyftorna i välgödslad jord ca 5 cm djupt och med 10-15 cm mellan klyftorna. Bor man i de högre växtzonerna kan de vara bra att täcka jorden med löv, halm eller vad man nu har till hands men jag bor i zon 2-3 och tror att de ska överleva vintern utan täckning. Får jag inspiration kanske jag går ut och krattar ihop lite löv att lägga över, men annars får de klara sig ändå.

Önskas primörlök kan man skörda på försommaren. Vill man ha vitlök att förvara inomhus över vintern är det bättre att vänta till slutet av juli eller augusti när löken hunnit bilda klyftor och ett skyddande skal. Väntar man längre finns risk att klyftorna faller isär och lagringsdugligheten försvinner men då kan man göra vitlökssalt att torka eller frysa in skörden i stället. Förvara i så fall vitlöken väl inpacketerad i frysen, om du inte är så förtjust i vitlök att du vill att bullar och andra bakverk ska ta smak.

Minns ni den där mystiska växten som plötsligt bara dök upp i smultrontornet? Jag vet fortfarande inte vad det var för någonting, men det blev i alla fall en kortvarig gäst. Vintern har gjort slut på livet för det lilla livet.

I den här delen av smultrontornet har jag tidigare odlat vitlök. Jag har fuskat och stoppat ner klyftor från lök jag köpt i livsmedelsbutiken. Det är ingen bra idé. Vitlöken kan bära på virussjukdomar som överlever i jorden i många år efter det att man skördat sin lök. Dessutom är lökarna som är ämnat som mat ofta preparerade för att inte börja gro innan de hunnit hamna i magen (inte efter heller i och för sig...) vilket gör att de inte ger någon skörd. Om vår trädgård drabbats av vitlöksvirus vet jag inte men någon skörd blev det i alla fall knappast. Bara några ynkliga miniklyftor som föll isär.

Här har vi dragit upp allt som växt i pallkragen under sommaren och sonen ska strax till att börja gräva ur jorden. Helst hade jag velat klippa ner rosenskärorna medan de ännu var gröna, för att ge tillbaka mer näring till jorden. Men det är ju det där med prioriteringar... Nu finns det nog inte så mycket näring i de bruna kvistarna, men de tillför ändå luft och struktur till jorden, och det är också värdefullt.

Kan man va annat än gla´ när himlen är blå och det finns tillfälle att få sticka fingrarna i jorden?

Dags att plantera. Tre rader vitlök ska få samsas med två rader morötter. Morötterna går också bra att vinterså har jag för mig. "Jag ska bara" läsa på lite först, och göra såband av fröna. Hinner jag så innan jorden fryser gör jag det, annars väntar jag till våren.

Det blev Topadrome som hamnade i kundkorgen på Lidens. Jag vet ingenting om sorten. Men ger den rejäl skörd och sköter sig för övrigt kan jag kanske spara några klyftor till utsäde inför nästa år. Det enda jag behöver tänka på är att byta växtplats för att minska risken för sjukdomar.

Lökplan

Att kunna passa på att njuta av alunrotens blommor under tiden man gräver ner lökar i rabatten är ett plus i kanten.

Sista söndagseftermiddagen i september fick jag tid att gå ut och gräva ner de första 241 vårlökarna jag köpte på Lidl för ett antal veckor sen. Det var krokusar och några slags hyacintliknande saker och så ett gäng allium av olika sorter.

Tulpanlökar kan man i princip plantera så länge det går att spetta i backen, men de där tidiga små lökarna, som krokus och  snödroppar till exempel, bör man gärna sätta så fort de börjar säljas i affärerna.

Lidl brukar sälja riktigt billiga vårlökar och jag far gärna dit och botaniserar under deras lökvecka. Kvalitén är det sällan fel på. Däremot kan det vara bra att ha lite koll på vilka växter som funkar i just din zon. Lidl säljer lökar från Tyskland och kanske Holland som har ett mycket mer tillåtande klimat än vi har.

När jag sätter vårlökar brukar jag göra upp en enkel lökplan innan jag skrider till verket.
Jag ser till att försöka få tag i växter som blommar under olika tidpunkter för att få möjlighet att njuta vårblommor så länge som möjligt.
Dessutom håller jag koll på hur höga de olika blommorna ska bli och sätter såklart de högsta längst bak i rabatten.

En vacker liten iris vid namn Katharine Hodgkin planterades allra närmast entrédörren så att dessa små skönheter ska kunna beskådas av eventuella gäster.

Krokusarna 'Barr´s Purple' hamnade i rabatten.

De läckra 'Vanguard' hoppas jag mycket på inför våren.

'King of the Striped' är den tredje sortens krokus som planterats i entrérabatten. Alla är lila på ett eller annat, och ibland flera sätt.

Det här är en sorts allium som jag tror kallas "Drumstick". Den är lite som de där stora, nästan bomullsvirade trumstockarna batteristen i mitt band använder när han ska slå lite mjukt på cymbalerna.

Tre andra sorters allium har jag också planterat. Den enda sorten är visst en mix av flera sorter.
Allium 'Gladiator' har jag sedan tidigare bakom vinbärsbuskarna. De är ståtliga när de blommar och humlorna är förtjusta vårbesökare.

Muscari 'Fantasy Creation' heter de här märkliga blommorna som jag aldrig sett tidigare. Om beskrivningen stämmer ska de börja sina blomsterliv som purpurlila skapelser för att sedan blekna och till sist övergå i grönt. Jag skulle inte bli förvånad om det inte blir någonting av dem alls, men lovar såklart att fota om de dyker upp i rabatten i vår.

Lökpåsar utplacerade på prov i rabatten.

Jag lägger ut lökpåsarna på jorden där jag ämnar plantera dem och fotar av placeringen som minnesstöd. Inne på kontoret har jag ett block där jag senare ritar in positionerna.

När våren kommer och jag tycker det verkar tomt någonstans i trädgården tar jag grillpinnar och sticker ner där jag vill sätta nya lökar till våren.
Jag vet att jag aldrig kommer komma ihåg det annars och grillpinnarna har också den fördelen att eventuella rådjur som vill köra ner mulen för att knapra på tulpaner och allium får en otrevlig överraskning som förhoppningsvis håller dem borta i fortsättningen.

Här ligger lökar och väntar på att jag ska gräva ner dem mellan alunrot, strutbräken och treklöver.

När jag måttat ut var lökarna ska placeras gräver jag en lagom djup grop och lägger lite benmjöl i botten. Gropen ska vara tre gånger lökens storlek i djup. Är det en lök på 3-4 cm ska den alltså ner 9-12 cm i jorden. Oftast står planteringsdjupet angivet på påsen så du behöver inte ta med dig skjutmåttet ut i trädgården.
Benmjölet blandar jag lite grann med den befintliga jorden genom att bara röra runt med planteringsspaden. Jag har fått för mig att lökarna inte blir överförtjusta om de måste ligga direkt på benmjölet.
Jag placerar lökarna i gropen med toppen upp. Är det några lökar som vill lägga sig på sidan gör det ingenting, de hittar också upp till ytan när det blir vårväder.
Till sist fyller jag hålet med jord igen. Är det känsliga lökar skadar det inte att ge dem ett lager täckmaterial som till exempel nedblåsta löv som skydd under vintern.

---------

Nu har det plötsligt gått en månad och tulpanlökarna har legat uppradade i sina påsar på golvet i uterummet och blängt uppfordrande på mig med en blick som betyder: -Var det inte du som hade en plan!?

Fördelen med egenhändigt utformade planer är att man är fri att förkasta dem om till exempel skolarbete kommer emellan.

Så i går samlade jag helt sonika ihop de 126 tulpanlökarna, hällde alla i en lövkorg och planterade dem i den nya kontorsrabatten.

Lövkorgen har blivit en lökkorg. Genom att hälla ner lökarna i en korg eller hink eller liknande, och sedan bland om dem med lätt hand, hoppas jag uppnå en plantering som inte är så strukturerad och välordnad som jag normalt sett inbillar mig att jag vill vara.

Det var dock omöjligt för mig att inte bli åtminstone lite strukturerad när det var dags att gräva ner tulpanlökarna.
Jag hade först tänkt att låta dem växa tillsammans med en nyplanterad magnolia, men i så fall skulle de få bo precis i utkanten av en pallkrage och jag är inte helt säker på att de skulle överleva vintern där.

Nu har de i stället hamnat där mina dahlior stått ända tills jag grävde upp dem under den gångna helgen. Det blir ett provisoriskt boende. Till sommaren tänker jag nog plantera kärleksört här. Men då har lökarna blommat över och kan grävas upp igen.

Nedan följer de tulpaner jag hoppas på till våren.

24 lökar av sorten 'Super Parrot', en vit papegojtulpan med gröna inslag.

30 lökar av sorten 'Queen of Night'. Det är en riktigt mörkt vinröd-lila enkelblommande tulpan som tidigare i vår trädgård haft den goda egenskapen att kunna blomma om. Tyvärr glömde jag fota den.

10 st 'Purissima' som är en vit, enkel tulpan som går från gulvit till äggskalsvit under sin blomning.

10 st 'Elegant Lady'. En vit och rosa liljetulpan. Jag är förtjust i liljeblommande tulpaners kurviga skönhet. De påminner om en kär vän i Stockholmstrakten som också älskar blommor av olika slag.

10 st 'Mount Tacoma'. En välfylld vit tulpan där de yttersta kronbladen är grönstrimmiga.

10 st 'Shirley'. Enkla vita tulpaner med lila teckning som också ändrar färg allt eftersom. De får mer och mer lila inslag ju längre de blommat.

10 st 'Playgirl'. Ljust rosa triumftulpaner med cerica ytterkanter på kronbladen. Triumftulpaner har lite större blomsterkalkar än andra tulpaner. 

12 st vanliga rosa Darwinhybrider av sorten 'Van Eijk' som jag måste köpt mot bättre vetande eftersom jag grävde ner en massa sådana 2014 i övertygelsen att just Darwinhybrider är de tulpaner som lättast blommar om år efter år. De visade sig alls i trädgården i våras så några trogna återkommare vill jag absolut inte beskylla dem för att vara!

Slutligen blandade jag också med 10 lökar av läckerheten 'Virichic' som verkar vara en liljeblommande tulpan i kralligt rosa med breda gröna stråk i mitten av de yttersta blombladen.

Hur resultatet blir måste jag tyvärr vänta med att avgöra till våren.
Och här har det inte ens snöat än!

Dr. Ruppel

Säg hej till vår nya klematis!

 

Dr Ruppel är vår första, och än så länge enda klematis.
Jag är klematisnovis och vet nästan ingenting om dessa vackra blommor. Mer än att de vill ha en näve benmjöl i planteringsgropen, och sen en ny näve varje vår.

 

Jag har också lärt mig att plantorna helst ska sättas 10 cm djupare än de stått i köpekrukan för att överleva vintern bättre. Och ska de klättra på något så är det finurligt om man lutar växten mot klätterstödet vid planteringen. Så smart var inte jag när jag planterade Dr. Ruppel i början av juni. Det var min perenntokiga minstasyster som påpekade detta vid ett besök. Men då orkade jag inte gräva upp och sätta om den.

 

Beskärningen av klematis är passande nog en riktigt djungel. Lianerna ska beskäras vid olika tid och på olika sätt beroende på vilken grupp de tillhör, och det finns undantag från grupptillhörigheterna och grupperna ser olika ut beroende på vem man frågar. Jag har googlat mig fram till vad som gäller Dr. Ruppel och upptäckt att jag gjort fel redan från början. Förhoppningsvis är vår klematis en förlåtande typ, men det visar sig nog först nästa år.

Har du en klematis och funderar på när den bör beskäras hittar du någorlunda lättfattlig information här.

 

Klematis vill helst stå med huvudet i solen och fötterna i skuggan. Jag har satt vår på norrsidan av huset så den får bara sol morgon och kväll. Som fotskugga har jag grävt ner en kruka hasselört som fyndades vid en Öppna Trädgårdar-runda i mitten av juli. Senare i höst ska jag också komplettera med lite Skälvumsk taklök.

 

Jag blev positivt överraskad när jag kom hem från semestern och fick se att nyförvärvet faktiskt blommade. Det var över förväntan. Däremot hade jag förväntat mej en tvåfärgad blomma med rosa och vitt. Men ganska ofta tycker jag naturen, även den trädgårdstuktade, gör lite som den vill.

Och kanske var det bara en protest mot att jag inte planteringsbeskurit plantan så som jag borde.

 

Nu återstår bara den stora frågan:
Heter det klématis eller klemátis?

 

Dr. Ruppels första blommor.