Måste det göra ont när knoppar brister...

De tidigaste jordgubbarna har börjat blomma.

 

Alliumen som står bakom svartavinbärsbusken är på väg att slå ut.

 

Det finns inte en enda blomsterknopp på plommonträdet men äpplet är översållat av rosa knoppar som håller på att slå ut i skiraste vitt.

 

 

Äpplen

I dag har jag gjort lite nödvändiga höst- och vintersysslor i trädgården.
Bland annat har jag plockat in de fem sista äpplena från vårt Aroma äppelträd. Alla var inte perfekta men de var vansinnigt goda. Jag tror nästan att de blivit ännu mer smakrika efter en dust med Kung Bore under veckan.

"Fem om dan" lyder livsmedelsverkets gamla slogan. Det syftar på mer än bara äpplen men har man bara äpplen så räcker det gott. Särskilt när de är så goda som Aroma.

Titta, så perfekt! Runt, saftigt, rödrosigt äppelkindad ligger frukten och lockar.

En skål klyftor att avnjutas som mellanmål. Väldigt gott!

Roligt, tråkigt och oväntat - en statusrapport

Jag kommer nog beklaga mig i flera inlägg på raken.
Jag har alldeles för små möjligheter att prioritera trädgårdstiden så som jag skulle önska.

Är man som jag en 45-årig tant som både läser på heltid och jobbar nästan 40% så räcker tiden helt enkelt inte till.

 

I dag fick vi emellertid sluta skolan lite tidigare vilket innebar att jag hann hem före aftonrodnaden, och innan läxläsningen tar vid har jag gått en liten, liten runda i trädgården för att föreviga det som just nu händer.

Jag har hittat både roliga, tråkiga och helt oväntade saker.

Det här är märkligt! I fjol köpte jag en påse laxrosa gladiolus på Lidl. När de sent omsider blommade på hösten var det bara just laxrosa blommor jag blev bjuden på. Ingen större överraskning med det såklart. (Du ser färgen i bakgrunden.) Jag sparade lökarna över vintern och planterade dem på nytt i en kruka tidigt i somras. Och nu kommer överraskningarna! Plötsligt blir det inte bara laxrosa blommor utan även lila, och som här, läckert målade i vitt och rosa.

Hurra! Hurra! Hurra! Äntligen har den första doftliljan slagit ut. Den gör verkligen skäl för sitt namn och det är svårt att inte gå dit och sticka ner näsan lite titt som tätt.

Att de italienska busktomaterna mognar en efter en är verkligen bra. De är kompakta, med mycket fruktkött och lite frön och passar väldigt bra att skiva på smörgåsen. Kanske kan det bli en liten nattmacka senare i kväll.

Här har vi avdelningen "tråkigt". Våra små Aromaäpplen ruttnar i värmen. Någon har varit och pickat lite på skalet och sedan tar de hatade svartmyrorna vid och fortsätter att jobba sig in i fruktköttet och släpper in förruttnelsen.

Det här var oväntat! Någon (för mig) okänd växt har frösått sig i smultrontornet. I den här trekanten ämnade jag plantera ner de vita smultronen så att de skulle få lite mer levnadsutrymme. Det blev bortprioriterat i somras (som så mycket annat) men jag ser att smultronen visst skött om sin plantering själva. Som ett litet vattenfall har de fortsatt även ut på gräsmattan.
Persiljan i bakgrunden är också frösådd på eget bevåg, men den känner jag åtminstone igen.
Lavendeln har fått tillfällig plats i väntan på att flyttas till en rabatt som just nu upptas av dahlior.
Men vem är det som så fräckt pinkat in ett eget revir i smultrontornet? Kan det vara en balsamin? I så fall har fröet legat i jorden i många år och väntat på att få lite plats att breda ut sig.

JAS

JAS är inte bara ett stridsflygplan utan också en lämplig period för beskärning.

I vår trädgård finns bara tre små fruktträd; äpple, plommon och bigarrå.
Beskärningen är alltså inte någon ansträngande historia.
Bigarråträdet har jag överhuvudtaget inte gett mig på att klippa i och plommonträdet har jag bara behövt ansa lite, lite grann de senaste åren.
Kvar är då vårt äppelträd Aroma.

Jag har varit ganska noga med att beskära äppelträdet ända sedan vi planterade det. Någon gång i juli-augusti-september(JAS) tar jag fram min vassaste sekatör och klipper bort eventuella vattenskott, grenar som växer inåt trädet, rakt uppåt eller som korsar en annan gren.

Jag försöker passa på att göra beskärningen när det vankas fint väder. Risken att trädet drabbas av svamp eller någon annan sjuke minskar om snittytorna får torka upp ordentligt. Jag tänker mig att det blir som en skyddande sårskorpa, till skillnad från ett varande, vätskande sår.

Om man inte beskär sitt träd under JAS-perioden kan man göra det på vårvintern, innan saven stiger. Fördelarna med att JAS-beskära är dock flera.

1. Du ser var frukten sitter och riskerar inte att klippa bort den.

2. Du behöver inte lära dig att se skillnad på de spetsiga bladknopparna och de rundare fruktknopparna.

3. Det är trevligare trädgårdsväder så här års.

4. Du får bortklippt bladmassa att mata komposten med.

5. Trädet sätter inte lika mycket vattenskott som vid vinterbeskärning.

Den som beskär sitt träd varje år möter fördelen att inte behöva klippa så mycket varje år.
Kvällens framfart med sekatören resulterade bara i en näve små korta grenar som går raka vägen i komposten.

En näve korta grenar är resultatet efter årets beskärning av vårt Aroma.