Öppen Trädgård

I dag, söndag har det varit "Öppen trädgård" och jag blev så glad när jag fick se att en av trädgårdarna i närheten, här i Stenhammar, medverkade.
Trädgården har tidigare visats i ett nummer av Hus&Hem (eller om det var i någon av alla trädgårdstidningar) och jag har varit sugen på att se den "live" ända sedan jag förstod vilken häftig anläggning ägarna lyckats trolla fram bakom en ganska normal framsida.

Jag cyklade dit medan maken lagade middag och det var jätteroligt att få ta sig en titt i den här stora trädgården som trots sina mängder av både rabatter, odlingar, buskar och träd var ganska välordnad och mycket genomtänkt.

Det första som möter besökaren är en söt liten damm med tre ståtliga betongpelare som blickfång.

I dammen simmar både röda näckrosor och annan utsmyckning.

Gräs, funkia och en för mig okänd buske håller alla samma nyans av grönt. Då är det är så vackert med den här stora, mörkgröna damejeannen som bryter av.

På min önskelista för trädgården står två sådana här stora, härliga ruggar av ett riktigt högt gräs. Jag vet att de vill sprida sig nästan lika bra som den invasiva bambun, men om man ger den sitt eget levnadsutrymme och ser till att klippa gräset runtomkring så borde det ju gå bra.

Den här trädgården bjuder på mycket som jag snabbt adderar till min önskelista. Jag behöver inte ha en så här vacker gammal trätunna men något att samla regnvatten i är i alla fall vettigt.

Så smart att snickra sig en planteringshörna i anslutning till planket. Ett extra plus för betongplattorna som ersätter gräset och gör det lätt att förvara påsar med jord, krukor och annat som behövs i en levande trädgård.

I en präktig fläder växer en likaledes präktig klematis 'Summer Snow' (eller 'Paul Farges' som den heter nu för tiden). Trädgårdsmästaren själv berättade att klematisen har fått hjälp av en ros på andra sidan för att knäcka flädern men det dyker upp nya små fläderbuskar här och var i trädgården så klematisen får hållas.

I den här trädgården växer ett flertal fikonbuskar i kruka. Jag glömde fråga ägarna om de förökat fikon med hjälp av egna skott eller om alla är inköpta. När jag jämför med min sorgliga fikonplanta därhemma skriver jag upp ett nytt fikon på önskelistan också.

En stolpe med silverkula är klätterstöd åt en lila klematis. Jag saknar saker med lite höjd i vår trädgård och utökar önskelistan...

En kryddträdgård har fått ett eget kvarter med rödmålade odlingslådor och finkornigt grus att knastra sig fram på när man letar smaker till middagen.

Silverpäron, lavendel, uppstammat fikon, silverkula och röda pelargoner skapar medelhavskänsla i en solig del av trädgården.

Här ser du flera av trädgårdens intresseväckande installationer.
Gräs möter stensättningar som möter grus. Den hårda stenen mjukas upp av riktigt lågväxande marktäckare och framför dem står en stram, blå kruka, inramad av en mörkgrön häck.

Silverpäron sätter tonen och stämmer väl överens med det grå huset.

Ett spaljerat träd (Kanske en persika?) vid den stora altanen. Inne i uterummet står små pelargoner i vackert bedagade krukor.

Poolen ramas in av trädäck och korgstolar och röda pelargoner ger en sammanhållen helhet.

Växthuset ligger vägg i vägg med uterummet. Inne i växthuset finns en välskött druvstock, tomater, chili, äggplanta och gurkor. Ägaren till huset berättar att den här sortens taggiga gurkor är mer ursprungliga än de släta varianter vi normalt köper i affären.

I växthuset rådet djungel. Gurkbladen är stora och har en friskt mörkgrön nyans.

Det märks att vindruvorna ligger husägarna varmt om hjärtat. Friska, välmatade klasar hänger på lagom avstånd från varandra och jag blir vådligt sugen på en egen vinstock att sköta här hemma. Det är ju bra synd att jag är allergisk mot vindruvor.

Under min pratstund med husägaren får jag veta att han väljer att odla lite ovanligare sorters tomater. Oxhjärta, svarta tomater och andra som inte går att köpa i mataffären är de enda som är lönt att odla. Jag anar en experimentlusta som tilltalar och passar på att tipsa om benmjöl för pistillröta och epsomsalt mot magneciumbrist.

De flesta rabatter omgärdas av ordentliga kanter att köra gräsklipparen mot. Här är det halverade bambustänger.

Här består kanterna av flätad pil. Jag tycker det är både romantiskt och vackert och passar bra i den här trädgården.

En bärbåt! Här växer blåbär, lingon och smultron. Jag har aldrig sett trädgårdslingon i verkligheten och upptäcker ytterligare en nyhet - rosa blåbär.

I ett avskärmat hörn finns en viloplats som så småningom kommer bli helt omvävd av vindruvor och andra klättrare.

Björnbär står definitivt på önskelistan.

Päronträdet har hamnat i en rabatt tillsammans med diverse kompisar.

Portalen in till pergolan med vindruvor är nästan helt dold av ett rikbärande björnbärssnår. Hallonraden till vänster har redan gjort sitt och lämnar över bärproducerandet till björnbären.

Under styv väv växer kålen skyddad från kålmal, kålfjärilar och kålflugor.

Det verkar finnas en genomgående tanke i hela den här trädgården. Det handlar om att erbjuda ögat något att ta del av på alla nivåer, både högt och lågt och mittemellan.

En rad mangold ackompanjerar sparrisraden. Mangold är jag inget stort fan av men ett par sparrisplantor skulle jag vilja ha för att kunna njuta av de där riktigt späda primörerna. Att sedan sparrisplantorna blir såhär stora och buskiga frampå sensommaren är ju bara ett plus i kanten.

Den stora odlingshörnan med sallad, ärtor, zuccini, rödbetor, bönor och kål vittnar om hängivenhet och många trädgårdstimmar. Här saknas täckodling så det måste bli en hel del vattnande och ogräsrensande.

En gräsremsa löper utanför köksträdgården. Till höger i bild finns ännu mer odlingar och sedan markeras tomtgränsen av en tät tujahäck.

Sådär lite "bôrtibak" hittar jag en vacker ros. Förmodligen har den förpassats till skamvrån efter att ha drabbats av rosrost eller någon annan sjukdom. Här verkar den inte ha fått någon omvårdnad och växer tillsammans med både gräs och ogräs men vissa individer är nog härdigare än andra för bladverket är sköngrönt och blommorna vackra.

Fina salladsplantor växer i köksträdgården.

En zucciniblomma är på väg att snurra upp och bjuda in trädgårdens pollinerare.

Här har någon tyckts skörda bönor med sekatör men blivit avbruten av oväntade gäster. Jag tror inte att Öppna Trädgårdars besökare är särskilt oväntade, men jag uppskattar den oväntade detaljen av pågående skörd som skapar en känsla av liv och vardag.

Gigantisk squash visar att denna gröna frukt tillhör pumpasläktet.

I det höga tornet växer ettåriga solrosor i väntan på att andra himmelssträvare ska hinna ifatt.

Tre eller fyra sådana här komposthögar hittar jag i ett soligt men lite undanskymt hörn av trädgården. På några av dem växer pumpa medan några andra verkar vänta på att fyllas på av trädgårdsavfall.

Luftiga skärmväggar av bambu guidar väg till poolen. Jag har för länge sedan skrivit upp en riktigt mörk, flikbladig japansk blodlönn på önskelistan och önskan blev inte mindre nu när jag ser hur fint den kontrasterar mot den omgivande grönskan.

Samodling av dill, vallmo, krasse och solrosor hör nog inte till vanligheterna, men är överraskande vackert.

Solrosor och vallmons bulliga fröställningar svävar en aning ovanför övrig grönska som krasse och gurkört.

Vill ha, vill ha, vill ha!

Och helt plötsligt fick trädgården en japansk touch med stenar och formklippta träd.

Oj, nu blev jag plötsligt osäker! Är det verkligen den flikbladiga blodlönnen jag vill ha? Eller är det kanske ännu snyggare men den här riktigt mörklila skönheten?

Vad passar bättre i bambuhörnan, än ett klockspel av bambu?

Här syns hela växthuset och den lite medelhavsinspirerade delen av trädgården med silverpäron och dubbelhäckar.

Levande bambu bredvid bambuspaljén.

Trappan upp till altanen och trädäcket runt poolen. Huset är ingen vanlig fyrkantig låda heller, så det finns mer än trädgårdens som är intressant på den här tomten.

En närmare titt på kryddträdgården visar att det nog inte bara är kryddor som trivs i den soldränkta, vindskyddade miljön.

Taknocksdekorationen på växthuset ger det där lilla extra som för tankarna till Provence eller andra sydliga nejder.

Den småblommiga klematisen Paul Farges.

Paul Farges vinkar mig farväl när jag lämnar den här härliga trädgården. Jag hoppas ägarna ställer upp under nästa års Öppen Trädgård. Det skulle vara så kul att få ta med mina systrar hit och visa alla nyanser av grönt som finns att njuta av.