Giant Leaf

Våren 2014 sådde jag en påse basilika. Det var egentligen inte meningen, men Granngården hade en drive. Om man köpte massa fröpåsar behövde man bara betala halva priset. Det är lätt hänt att man slinter med plånboken vid sådana tillfällen.

Sommaren 2014 njöt jag av stora, fina plantor salladsbasilika. Sorten heter 'Giant Leaf' och lever verkligen upp till namnet med riktigt maffiga blad.

I november 2014 skördade jag frön från plantorna samtidigt som jag gjorde pesto av de kvarvarande bladen. Peston frös jag in i istärningsfack och la sen över i en påse. Den är inte slut än. Jag är för snål för att ta till mina mödosamt insamlade godsaker i tid och otid och har hela frysen full av sparade trädgårdsskatter. Jag måste bli bättre på det där med att faktiskt njuta av skörden, och inte bara samla i ladorna.

Den frusna peston är inte riktigt lika god som färsk men betydligt trevligare än den vi kan köpa i livsmedelsbutiken.

 

Våren 2016 sådde jag några av de sparade fröna. Jag hade egentligen tänkt att så redan förra året men eftersom maken var lite ilsk över att jag ockuperat uterummet med så mycket växter sommaren innan så blev det inte av. Basilika är väldigt värmeälskande och de plantor jag satte ut på prov liksom bara försvann, medan de jag sparade i uterummet trivdes som fisken. De trivdes så bra att uterummet förvandlades till ett växthus och eftersom det inte är byggt för detta ändamål och saknar tillräcklig ventilation så hyser jag viss förståelse för min man.

Årets sådd tog sig rätt så dåligt men jag fick i alla fall en överlevare.

Den står nu i uterummet och som ensam växt immar den inte ner rutorna även om temperaturen hinner stiga till långt över 30 grader solstinna dagar.

 

'Giant Leaf' är en salladsbasilika och inte lika stark i smaken som till exempel den vanliga Genovese. Den saknar det där sista lilla stinget vilket gör den väldigt god till exempel på en smörgås eller som fullvärdig medlem i en sallad.

Det är rätt så häftigt med de stora bladen och jag tycker att plantan är dekorativ så länge den får ha sina stora blad kvar. Jag skattar den dock rätt snabbt på de där största bladen och fortsätter sen att skörda från sidoskotten och efter ett tag är den inte alls samma prydnad längre.
Men vem odlar basilika som prydnad? När man kan äta den.

 

När väl fröet grott är det bara att vattna, plantera om till större kruka några gånger och ge gödning. Efter att plantan planterats i sin slutkruka brukar jag inte ge gödning utan bara vatten. Jag vill inte riskera att smaken skulle kunna påverkas. Det vet jag visserligen inte om den gör, men med bara en värdefull planta i år, skippar jag nog experimenten.

 



När plantan börjar blomma knipsar jag bort blomstängeln. Jag vill att allt fokus ska ligga på bladen så att jag får fler och fler goda gröna blad till smörgåsarna.

 

 

Blommorna är vita och små och står sig fint mot det gröna bladverket och uterummets grå vägg. Ändå klipper jag bort dem. I alla fall tills den dag jag får för mig att jag tröttnat på basilika för i år och vill samla frön till nästa år.

Ett riktigt stort basilikablad.

Min knäckemacka gömmer sig under basilikabladet.