A walk in the park...!

En promenad i Monzaparken är som balsam för själen, en riktig fröjd för ögat, inspirerande och fantasieggande! Ett måste för den som besöker vackra Brianza!

 

 

 Grönt är skönt...

 

 i fiskdammens spegel...

 



 Solstrålsspjut över slingrande skogsstig...

 



leder till Bockarna bruses bro...

och en stenstaty i en liten grotta...

Hösten är påväg...

Sommaren är förbi och hösten börjar sakta ta sig ton men vädret tillåter fortfarande kortärmat här i söder mitt på dagen. Solen värmer än men mornar och kvällar har blivit märkbart kallare och mörkare. Trädgården förbereder sig för kyligare grader. Det är ljungens och granatäpplets tid. Njuter av en runda i min lilla trädgård och insuper dess färger och dofter. Det blir många granatäpplen i år men bara några få oliver. Gersominens blad har börjat skifta färg men än är det mesta grönt. Vi har fortfarande många ettriga myggor och bärfisarna är talrika. Idag fick vi besök av en liten rödhake som satt och tittade in i köket precis utanför glasdörren. Han får gärna kalasa på våra myggor... Välkommen hösten!

Farbror Frost är inte välkommen

Det glittrar oroväckande i asfalten utanför huset när jag kliver ut från stugvärmen för att gå de få metrarna till busshållplatsen.
Än så länge är det bara glimmerstenar i ytbeläggningen som återkastar gatlyktornas sken men Farbror Frost är i antågande.

Rapporter har inkommit från Varaslätten och så nära som Vinninga, och jag är lite orolig att tiodygnsprognosen inte stämmer.
Tänk om han är här innan jag hunnit rädda in tomater, kapkrusbär och dahlior. klart.se skvallrar inte om lägre nattemperaturer än fyra plusgrader men man kan ju aldrig veta riktigt säkert.

Stjärnorna lyser klart utan att beslöjas av värmande moln. Precis ovanför busshållplatsen ståtar Orion med sitt svärd och sitt bälte. Jag drar på mig mössa och vantar och bara hoppas att hösten ska fortsätta bjuda på sol och värme.

Kantskärning vid häcken

I maj planterade vi en aroniahäck här hemma. Vi tänker att den ska ge oss vindskydd, insynsskydd och fungera som rumsavdelare på ett par ställen.

Under sommaren har häcken växt på bra och det har även gräsmattan, som vill återinta den öppna jorden kring häckplantorna. Därför var det nu dags att göra en kantskärning, som ett litet dike, för att gräset ska hålla sig på plats.

Innan spaden gjorde sitt.

Efter, en betydligt trevligare kant.

Gräsligt

I dag lyser solen och jag passar på att börja bädda med säsongens sista gräsklipp i pallkragar och hallonrader.

Sonen agerar kompostkvarn och hjälper mig att klippa sönder de hallonpinnar som gett bär i år. Jag har rensat bland sommarhallonen också, och bara lämnat kvar de största pinnarna inför nästa års skörd.

Sonen har också hämtat en hink tallbarr från vägen där det ligger drivvis med guld och bara väntar på att jag ska flytta det till hallonplantorna.
Allra bäst är om man lägger förna i hallonraden. Det är det översta, halvförmultnade jordlagret i en barrskog. Förnan innehåller mycel, svamptrådar som samverkar med hallonplantornas rötter och utvecklar en symbios till gagn för både svamp och hallon. Efter ett antal år kan de ha utarbetat ett så gott samarbete att du får bär som aldrig förr och slipper göda dina hallon. Plantorna blir också mycket mer motståndskraftiga mot sjukdomar.

Gräsklippet ger kvävegödning och det ska inte växterna ha nu på hösten när de förbereder sig för vintervila.
Men gräset ger också skydd mot barfrost så jag gräsar på, men med urskiljning.
Dessutom har jag några pallkragar som bara ska stå tomma över vintern och dem fyller jag med så mycket klipp jag kan så att maskarna får något att leka med i höst och tidig vår.

Rabarberkragen har matats med mer gödning i år än tidigare. Det har slunkit ner både pelleterad hönsgödsel, gräsklipp, rabarberblad och nu ännu mer gräsklipp. Jag har skördat i tre omgångar och det finns fortfarande elefantöronstora blad kvar. Men nu får plantorna använda bladen till att suga i sig säsongens sista klorofyll så nu är det sedan länge färdigskördat.

Kyliga mornar

Så kom hösten på riktigt! Blåst, regn, underbar höstsol. Allt det bästa av hösten helt enkelt, för jag gillar väder. Väder som känns, ett riktigt oväder är lika härligt för själen som en vacker sommardag.

I morses visade min termometer inte många grader över nollan. Ingen frost men det är inte långt borta nu.

Jag är glad att jag i ett infall täckade min höstsådd med dubbel fiberväv. I början av augusti sådde jag machesallad, rädisor och spenat "Medania". De växer på bra, trots höstväder och att de står i en halvskuggig odlingslåda.

De här växterna växer fint på både tidig vår och höst, och visst är det fint att få skörda från egen odling även när kylan kryper närmare! Just att ha lite framförhållning och odla grönt i omgångar så att odlingsytan aldrig står tom är ett stort utvecklingsområde för mig i min trädgård. Hela min familj uppskattar mer och mer att äta hemodlat och med tanke på den besprutning frukt och grönt är utsatt för av det vi handlar i butik, vill jag gärna minimera det som köps. 

Kyligt utomhus!

Två kompostgaller mot två kvarglömda tomatplantor
 funkar fint som tältram till fiberduken.

Närmast har vi machesalladen, sedan växer rädisorna och skymtande längst bort växer spenaten. Persiljan från julisådden kommer också fint i mitten av lådan. Räknar vi med de gamla tomatplantorna växer här fem sorter. Det är effektivt!

Jordgubbar i oktober

Det är den första oktober i dag och jag har ätit två jordgubbar som jag plockat från en planta i trädgården.

Jordgubbsplantan är av sorten 'Ostara'.Så vill man kunna njuta av jordgubbar liten senare än bara runt midsommar så kan jag rekommendera att skaffa någon eller några plantor 'Ostara'.

Ostara
ska det vara
för den som vill bevara
sommarsmaker rara.