Hos kusinen

Det är roligt att besöka andras trädgårdar.
Även om det är 50-årskalas kan man smyga runt i trädgården och inspireras av andras idéer, lösningar och växtval.

Så här fint bor kusin vitamin med sin familj.

Finlands Vita Ros i överdådig blomning.

 

Parkslide, eller om det kan vara en annan slideart, är otroligt invasiv och ingenting jag skulle kunna plantera i vår lilla villaträdgård. Men det är en häftig växt men stora, saftigt gröna blad på smala vidjor som ofta blir två meter höga. Bor man på landet och dessutom har en rejält stor tomt, behöver man inte bekymra sig över några parkslidesruggar här och där. Så länge de står långt från närmaste byggnad och avgränsas av en gräsmatta som robotgräsklipparen tar hand om med jämna mellanrum, så kan man unna sig att få njuta av den spännande växten.

 

Humlorna tar tacksamt emot nektar från blommande gräslök.

Nästa gång jag kommer hit står det kanske ett växthus på den här platsen. Kusin Vitamin har både kunskap, redskap och energi för ett sådant projekt.

Översikt av en del av baksidan av tomten. Kusin Vitamin har grävt ut två dammar och anlagt ett litet vattenfall emellan så att vattnen inte blir stillastående.

Vem har sagt att rött och rosa inte passar i hop? 

Vill man ha en klätterväxt som klär in fasaden är det smart att plantera den en bit från grunden och sedan leda upp den längst snören, eller som här, armeringsnät.

 

Nära boningshuset finns flera krukplanteringar i zinkkärl.

En härligt stor iris blommar intill husväggen, ackompanjerad av...

...ljusgula lupiner. Vilket gav mig en idé! Det finns ju fröpåsar att köpa, med lupiner i en enda färg. Jag skulle faktiskt kunna köpa på mig några sådana påsar i de färger jag gillar, och göra egna kombinationer i de pallkragar jag vill odla gröngödning i.

Små låga blomsterarrangemang på festborden, av det trädgården erbjuder, är festligare än vilka köpeblommor som helst.

 

I kanten av dammen sitter grodprinsarna och väntar. I det varma vattnet precis över stenen till vänster om den bortre prinsen, har en hel flock grodyngel samlats. Kanske är det blivande grodprinsar?

Älgspår?

Ser ni spåren i snön?

Jag står på övervåningen i vårt hus och tittar ut över trädgården. Det måste vara en älg som passerat i natt. Så långa steg kan nog inte ens maken ta.

Uppdatering: Det var ingen älg.
Jag blev så nyfiken på vart den där älgen tagit vägen efter att den passerat baksidan av vår trädgård, att jag gick ut för att ägna mig åt lite hederlig spårning.
Och det var inga älgspår jag hittade runt knuten.

Den skyldige är... (trumvirvel) grannens katt!
De "långa kliven" har åstadkommits genom att katteländet hoppat från den ena nedslagsplatsen till den andra för att slippa pulsa i snön.

Jag är inte så förtjust i grannens katt. Jag vill inte ha den i vår trädgård. Den har faktiskt inte lämnat några ovälkomna spår efter sig - än - men den har jagat fåglar och ekorrar och det tycker jag nästan är ännu värre.