Visar inlägg med etikett betraktelse. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett betraktelse. Visa alla inlägg

måndag 15 maj 2017

Tusen nyanser av grönt

Jag står vid busshållplatsen två korta minuter från vårt hus och låter själen fyllas av fågelsång. Bakgrundsljuden är en kvillrande matta av småfåglarnas ystra uppmaningar att skynda på med bobygge och befruktning.
En handfull skogsduvor rör sig på klumpiga vingar genom buskagen. Deras ugglelika hoanden skiljer sig tydligt från all övrig skönsång medan de brakar rätt ner mellan löv och kvistar. De skulle inte kunna smyga på en sovande björn i vinteride ens.

En korps svärta flyger på betydligt tystare vingar över talltopparna och landar i ett påbörjat bo någonstans högt däruppe. Han är kung över tallskogen och bryr sig varken om duvor eller småfåglar så länge han inte är hungrig.

Ett tallfrö virvlar ner genom luften och landar på asfalten framför mina fötter. Ett sådant slöseri med växtkraft.
Men skogen är redan full av tallar så jag lyfter inte upp det för att återbörda det till naturen. De där tallarna växer som ogräs i mina pallkragar och under träden. Som små miniatyrtallar med en enda liten ruska av korta barr i toppen utgör de ett irriterande ogräs som jag ständigt rycker upp.

Bussen är sex minuter försenad. Kanske just de sex minuter jag har på mig att hinna med tåget till Göteborg från Resecentrum i Lidköping.

Jag ber busschauffören kontakta tåget för att höra om det kan tänkas invänta en försenad buss. Men chauffören kan inte kontakta tågvärden. Han har bara kontakt med andra bussar.
Busschauffören lovar köra så fort han kan. Jag lovar be en bön att vi ska hinna i tid.

Och vi hinner. Med råge.
Rågen består av centerpartiets företrädare som står i vårgröna kläder och delar ut frukost till sömniga resenärer.

Nu sitter jag på tåget och ser tusen nyanser av grönt susa förbi fönstret. Det är tallarnas djupa grönska, som genomlevt hela vintern.
Det är björkarna våryra ljusgröna nyutsprungna som dallrar nyförlöst bortom fälten av mellangröna sädesstrå som växer för varje plusgradad soldag.

Utanför Vara djupnar fältets nyans. Det är oljeväxter som redan knoppats och står beredda att fylla sitt livsutrymme med strålande gult.

Livet är skönt.
Livet är grönt.

tisdag 20 september 2016

Höstkänning

I morse satt jag på tåget till Göteborg och skrev:
 
Luften över åkrarna innehåller fortfarande ett stråk av värme
som molntäcket bevarar
trots att hösten annonserat sin ankomst
med trumpetande kanadagäss, gula björklöv
och böndernas strävsamma slit
med plog och harv.
Tåget gnisslar sig fram över skenorna,
en stor rovfågel kastar sig upp i luften på starka vingar,
blommorna utmed banvallen sprider sina torra fröställningar
med hjälp av vinddraget
när tåget passerar.

Det är en vacker
och vänlig höstdag
i mitt lilla hörn av världen.